Det finns ett särskilt ögonblick i varje företags liv när tillväxten stannar av. Inte för att efterfrågan tryter, inte för att idéerna sinar, utan för att pengarna helt enkelt inte räcker till. Orderboken är full, kunderna står på kö, men likviden finns inte för att anställa mer personal, köpa in större volymer eller investera i den utrustning som skulle ta verksamheten till nästa nivå. Det är i det läget finansiering blir mer än en teoretisk fråga.
För små och medelstora företag är tillgång till kapital ofta den enskilt viktigaste faktorn för tillväxt. Samtidigt är det många som upplever att bankernas krav blivit allt hårdare, att trösklarna höjts, att vägen till ett lån är kantad av hinder. Sanningen är att finansieringslandskapet har förändrats radikalt de senaste decennierna, och att det idag finns fler vägar att gå än någonsin tidigare. Det gäller bara att veta vilken som passar just ditt företag.
Banklånets återkomst och förvandling
Det traditionella banklånet är fortfarande den vanligaste finansieringsformen för svenska företag, vid sidan av företagslån. Det handlar om en rak överenskommelse: du lånar en summa, betalar ränta och amortering under en bestämd tid, och när lånet är slut är allt betalt. Enkelt, förutsägbart, tryggt. Men vägen dit har blivit längre för många. Bankerna ställer högre krav på säkerheter, på historik, på dokumentation. För ett nystartat företag utan fastigheter eller större tillgångar kan det vara svårt att få gehör.
Samtidigt har bankerna själva utvecklats. Idag erbjuder de flesta storbanker särskilda företagspaket med rådgivning, krediter och tjänster anpassade efter olika branscher och faser. För den som har en etablerad relation med sin bank, som visar upp en sund ekonomi och en tydlig plan, är möjligheterna fortfarande goda. Det handlar om att bygga förtroende över tid, inte bara att dyka upp när pengarna behövs.
Alternativen som vuxit fram
För den som inte passar in i bankens mall finns idag en uppsjö av alternativ. Almi är kanske det mest kända, med sina utvecklingslån och såddfinansiering för företag i tidig fas. Här handlar det mindre om säkerheter och mer om affärsidé, potential och genomförandeförmåga. För många nystartade bolag har Almi varit den första instans som sagt ja när alla andra sagt nej.
Crowdfunding har vuxit explosionsartat och finns idag i flera olika former. Det kan handla om belöningsbaserad crowdfunding, där folk skjuter till pengar i utbyte mot en tidig version av produkten. Det kan handla om lånebaserad crowdfunding, där många lånar ut små belopp som tillsammans blir en större summa. Och det kan handla om aktiebaserad crowdfunding, där investerare går in som delägare i utbyte mot kapital. För företag med en stark berättelse och en engagerad målgrupp kan detta vara en effektiv väg.
Fakturabelåning är en annan lösning som blivit allt vanligare. Istället för att vänta på att kunderna ska betala sina fakturor, ofta med 30, 60 eller till och med 90 dagars kredittid, kan man få loss pengarna direkt från ett finansbolag. Mot en avgift, förstås, men för företag med snabb tillväxt och tuffa likviditetsvillkor kan det vara skillnaden mellan att kunna ta nya order eller att tvingas tacka nej.
Investeraren som partner
För den som är beredd att släppa in någon annan i ägandet finns möjligheten att ta in externa investerare. Det kan handla om affärsänglar, förmögna privatpersoner med erfarenhet från näringslivet som både bidrar med kapital och kompetens. Det kan handla om riskkapitalbolag som specialiserat sig på att växa företag snabbt. Och det kan handla om strategiska investerare, större bolag inom samma bransch som ser en affärsmöjlighet i att gå in som delägare.
Att ta in en investerare är inte bara en finansieringsfråga. Det är ett partnerskap, en relation som kan pågå i många år. Den som går in som delägare förväntar sig avkastning, inflytande, och i förlängningen en exit där pengarna kan realiseras. För rätt företag, med rätt ägare, kan det vara en fantastisk möjlighet. För fel företag, med fel matchning, kan det bli en lång och plågsam historia.
Offentliga stöd och bidrag
Sverige är fullt av offentliga stöd som få företagare känner till. Från Tillväxtverkets olika program till regionernas utvecklingsbidrag, från EU:s strukturfonder till innovationsstöd via Vinnova. Det är en djungel att navigera, men för den som orkar sätta sig in i reglerna kan det finnas betydande summor att hämta. Problemet är ofta att ansökningsprocesserna är tidskrävande och att besluten kan dröja. Det är inget alternativ för den som behöver pengar nästa vecka, men för långsiktiga utvecklingsprojekt kan det vara väl värt besväret.
Leasing som alternativ till lån
För företag som behöver investera i maskiner, fordon eller utrustning kan leasing vara ett smart alternativ till traditionella lån. Istället för att köpa utrustningen direkt leasar man den över tid, med fasta månadskostnader och ofta med möjlighet att byta upp sig när kontraktet löper ut. Det frigör kapital till annat och ger en förutsägbarhet i kostnaderna som många uppskattar.
Att välja rätt
Det svåraste med finansiering och factoring är inte att hitta alternativ, det är att välja rätt. Varje form av finansiering har sina för- och nackdelar, sina kostnader och sina krav. Ett banklån är billigt om du har säkerheter, men kräver amorteringar som kan tynga kassaflödet. En investerare kan bidra med både kapital och kompetens, men vill ha inflytande och avkastning. Crowdfunding är bra för marknadsföring, men kräver en stark berättelse och mycket arbete.
Det viktigaste är att ha en tydlig plan. Vad behöver pengarna till? Hur mycket behövs egentligen? När kan det betalas tillbaka? Vilken typ av partner passar bäst med företagets vision och kultur? Ju tydligare svar på dessa frågor, desto lättare blir det att navigera i finansieringsdjungeln.
Och när väl pengarna finns på kontot, när investeringen är gjord och tillväxten kan fortsätta, då är det värt alla timmar av planering, alla samtal med banker och investerare, alla nervösa stunder inför beslut. För det är då man ser att det var värt det.
